Monday, February 26, 2007

Medvetslös.


Förr när man var liten var man en aning medvetslös tror jag, man var inte medveten om att människor såg på en och katorisera en. Man var inte medveten om att det fanns en värld som man behövde och en värld som behövde en. Kan du inte bara slå mig på käften? Ge mig en höger, slå ut tänderna bara jag blir lyckligt medvetslös igen.

Tyson


Tusen och en natten, min spinnande katt. Att ha dig på magen när man är orolig är det bästa du kan göra för mig.
Den bästa vännen är du.
Att se dig bli aldeles till dig när jag kommer med maten gör att mitt hjärta glöder.
Du kan ej prata men du behöver ej det.
Du är min lurviga vän och jag ska ha med dig över hela världen!

Vilsen


Man borde gå vilse oftare, både i skogen och i sina tankar. I skogen kan man då hitta: En glänta, ett nytt smultronställe, trattkantareller, blåsippor, älgar. Bland tankarna kan man hitta: En åsikt som är ens egen, en tanke som är stulen, en idé som är ny, ett minne som är gammalt, något barnförbjudet och bortcensurerat. Oftast hittar man själv vägen tillbaka igen, man stöter på ett träd eller en tanke man känner igen. Minns man sedan vägen kan man sedan återvända till de nyupptäckta domänerna hur ofta man vill. Går man allt för vilse går man lätt runt i cirklar. I skogen rekommenderas då att krama om ett träd; i tankevärlden att hålla fast vid en dröm.

Någon Annans Ord.


Du lägger ditt liv i mitt ansvar och förväntar dig att det är jag som skall göra all skillnad.

Du förväntar Dig ingenting av mig men min rädsla får mig att göra allt som står i min makt och ändå räcker ingenting till.

Mission Impossible blir lika obegripligt i verkliga livet, kanske för att jag inte var med från början här heller.

Får jag ett leende?

Ska vi mata ankorna i stadsparken?

Säg åtminstone vad du tänker på eller säg någonting... Jag hatar min egen maktlöshet och även dig när du skrämmer mig gång efter annan. Jag vet aldrig när vargen kommer eller om det är en tickande bomb som slår ut dina ord....när du med din tystnad stänger mig ute.

Du är så uppe i din egen värld av egocentricitet att du inte inser att:

När Du är sårad smärtas även jag.

När Du gråter rinner mina tårar.

Bortblåst


Musiken börjar, de första tonerna får mig att rysa, jag får gåshud på mina armar...
- å varför detta nu? Tankarna börjar spinna runt i mitt huvud... fortsätter att lyssna på musiken, känner igen texten så väl, har lyssnat på den så många gånger, men inte denna versionen...

- den där känslan kommer...krypandes uppför ryggraden... och jag tänker inte på någonting, men ändå så tänker jag på allting... å så rörigt det blir... - varför? Jag vill stänga av, en del av mig i alla fall... men en annan del kan inte tänka sig att lyssna på någonting annat just nu... å om jag ändå kunde stänga av mig själv.. eller det kanske jag redan har?
Jag kanske är bortblåst? Kommer på att jag inte är något som jag trodde jag skulle vara... varken glad eller ledsen...- musiken fortsätter till sitt slutlättnaden av att höra henne nynna det sista i låten, får mig att inse att "nu är låten slut", och nu är det ingenting att oroa sig för... eller?

- ny låt , med mycket dunk börjar...jag känner leendet som vaknar, känner att kroppen kommer igång nu... igen...det underbara leendet som jag har... och musiken.. herregud så underbart... helt plötsligt så kommer jag på "att jag kan ju faktiskt byta låt när jag vill" ... det känns inte sådär som det gjorde förut... kroppen är liksom med på det hela nu...- tar mig friheten att byta låt, hittade någonting som var bättre, än det som var bra... det går som stötar i kroppen när den hör musiken... ja, för det är inte bara mina öron som hör den... Nää.. ska det va så ska det va ordentligt...

- njuter av musikenmen jag tar mig ändå friheten att tänka , vad som hade hänt, om inte dunket hade kommit...?

Trygghet.


Trygghet vårt lilla skydd mot ångesten, den som kommer när som helst, hur som helst, hur vi än bygger murar och tror att vi är skyddade.

Trygghet kan nog bara kännas om vi raserar murarna, skippar garantier, säkerhet och löften. Någon sa att otryggheten är den enda tryggheten mot otryggheten.

Är du medveten och lever i nuet, då behöver du inte stanna kvar i dået, man ska inte frukta framtiden. Lev i nuet...

Sunday, February 25, 2007

Ninja!

Vem bryr sig om skolan... ärligt talat är man ninja så är man... 1 + 1 och sånt det spelar liksom ingen roll. Det finns så oändligt mycket viktigare saker här i livet som t ex att klara sig ur en dödsfälla eller bli anfallen från flera håll samtidigt.