Tuesday, January 15, 2008


If you believe enough, anything is possible, nothing is ever out of reach, as long as you have faith.

If you want something bad enough, you will find a way to get it.

Reach for the skies, because you get one shot at this life.

There is no second chance, to live again, to change the path of your life, or make amends for your mistakes.

The time is now, tomorrow may be too late, yesterday was too long ago.

Don’t wait until the end.

Everything is within your grasp, all you have to do is reach for it, grab it with both hands.

When opportunity knocks better answer the door, you might not get another chance.

Fate may walk away forever.

Nothing happens just by chance, there are no co-incidences.

Everything that we experience, happens for a reason. Your life was mapped out long before you were ever born.

Something put you on the right path, but you have to stay on-route.

Dare to dream.

Let your mind roam free, imagine what you want it might just come true.

Life is so short, it passes in the blink of an eye and is over before you know it.

It’s too late to change your mind when you are breathing your last.

You can’t erase and rewind life or travel back through time.

If you want something don’t be afraid to give it a shot it might change your life or not work out, if all else fails at least you can say that you tried and were willing to go for it.

Never give up on your dreams it will be too late to do anything when you realise your mistake. Errors can’t always be undone.

Don’t be afraid to aim for what you want.

Never let go of your hopes whatever stands in your way.

The past affects the future as much as the present.

Make the most of your life, don’t be afraid to follow your heart.

Make every second count, try something new every day, be yourself above everything else, don’t let someone else live for you.



Enjoy yourself. These are the good old days you’re going to miss in the years ahead.

Linda

You’re the one person I can talk to.
The one I can tell all my secrets to.
The one who knows everything about me.
The one I grew up with.
You’re the one who taught me how to have fun.
The one person I can always count on.
The one person who thinks anything is funny.
The one person I feel most comfortable´with.
You are my best friend and always will be.



”True friendship is like a rose. We can’t realize it’s beauty until it fades.”

Imorgon


Vaknade i morse med ett leende på läpparna och ett otroligt lugn i kroppen, jag sitter och ler hela tiden och det bubblar av lycka...jag vet inte vad det beror på kanske börja jag få tillbaka lite fotfäste.

Gårdagen gav mig en hel del svar.. jag måste klippa av banden.....Jag har även insett att vissa saker sårar mycke djupare än vad man tror och det är bättre att acceptera dem och leva med dem än att försöka riva upp dem och göra nått åt dem, idag känns det faktiskt som om det skulle fungera.

Man ler alltid lite extra när man ligger och håller på att somna och det piper till i telefonen och man får ett sms av en utav sina bästa vänner där det står vilken otroligt bra vän man är, tack det värmde i hjärtat. Jag är glad att mina nära vänner finns.. ni är så underbara.


Jag längtar tills imorgon.. att få återse skogen, att bara vandra ut i lugnet och andas...känna stillheten och känna att man blir hel igen..jag saknar mina skogspromenader enormt.. Jag vill ha milvis med skog att bara vandra i..där jag bara kan lyssna på stillheten och se allt det vackra..


Imorgon ska jag även få återse mitt livs stora kärlek, han med det rödbruna håret, de vackra stora ögonen och den mjuka mulen som läggs på min panna....jag saknar dig så det värker i hjärtat Merlin...Det blir nog en hel del tid spenderad i stallet.. sinnesfriden som det ger mig att få vara med hästarna .


Hoppas ni får en lika underbar dag som mig.

Skuldkänslorna river sönder mig, river sönder kropp och själ.

Svårt att besegra de, så svårt att låta de sköljas bort av mina tårar som rinner.

Skuld, har jag verkligen skuld till det som hände?


Skuld i att min barndom var en barndom i de vuxnas maktfulla värld, där jag som liten blev vuxen? Jag grät mig ofta till sömns om kvällen efter de lämnat mig ensam, ledsen, förtvivlad, skakad. Många sömnlösa nätter, så sårbar, så liten, så rädd, livrädd.

Ångesten, den fick jag aldrig visa, jag stängde in allt inombords mig, jag lät allt växa. Blev tystad, vågade aldrig ta klivet ut och berätta för någon. Vågade aldrig lita på någon, aldrig, aldrig, aldrig!


Varför hörde ingen, varför såg ingen, varför var det ingen som räddade mig?

Intensiva känslor gror inombords, försöker att hindra de att slå ut, precis som en blomma slår i blom. Kan inte hindra känslorna längre, kan inte tänka klart, kan inte! Rädslan att somna om natten, rädslan att om igen bli jagad av djävlarna som raserade min barndom, som raserade mitt vuxna liv. De kommer i mina drömmar, de jagar mig varje sekund i min dröm. Vaknar med smärta,vaknar med tårande ögon, ont i kroppen ont i själen, biter sönder min tunga, skakar av skräcken av att bli berövad mitt liv igen. Mitt smärtas trauma, jag kämpar varje dag, varje natt.

Att Berätta


Att berätta hur det verkligen har varit, är inte bara att bryta mot hemlighetslagen, det är att öppna såren och låta blodet strömma fram i en värld som ej har lyssnat..

Som ej har sett, när kroppen var så liten och smärtan så tung att bära.

Det är att tala om ting, som det ej finns ord för.

Det är att sätta foten i ett land, där aldrig en människa har gått, ett land där inga vägar finns. Det är att se såret utan att veta om det någonsin kan läkas.


Hans makt -min vanmakt.

Hans våld -mina sår.

Hans lust -min skam.


Sönderslagen på kalla golvet... Jag finns inte, är inte här, kan inte se, vågar inte, vill inte... vill glömma.

That Man


Mother that man took my soul away... XXX how could you ever treat me this way?


Brother don’t let him do this again..


This time it’s over I’m gonna make it end... Now it’s over and the old man is in hell...lying on the ground with a bullet in his head...