Alla känslor flyr in i varandra. Bildar ett gränslöst nät av trassliga tankar och känslor. Man vet inte vad man ska säga. Trasslet förstör, det bankar ut allt annat ur hjärnan, man tappar talförmågan och kan inte göra annat än stå och le fånigt.
Varför ska det vara så svårt? Ut med någonting, ut med det!
Öppna munnen, säg vad det nu är man ska säga. Men det går inte, trasslet och allt det där är bara i vägen och suddar allt...
No comments:
Post a Comment